Branäs

2011 års skidtripp gick till Branäs. Klicka på bilden för att se fler foton.
Huvudsyftet med resan var att Edvin skulle få testa att åka skidor och gå i skidlekis och det gjorde han med bravur! Jag låter filmerna i fotoalbumet tala för sig själv. Stolta föräldrar! Kommer troligen vara samma huvudsyfte i många år framöver, men eftersom Sälen bara ligger 10 mil bort och ger mer åt alla ligger det nog nära till hands att pröva nästa år. Ska vi till favoriten Tänndalen (70 mils resa) lär vi dela upp åtminstone ditresan på två dagar.
Vi bodde i en stuglägenhet på 51 kvadrat. Vi tycker om varandra och vi var i efterhand överrens om att vi fortfarande gjorde det allihop, men det kunde varit kanske dubbla ytan. Det bästa med att bo tillsammans var den konstanta hjälpen med barnen för mig och Anna. Tack mormor, morfar och farmor!

Nog är nog!

Det är inte OK längre. Först en enorm spottkörtelinflammation, antibiotika i 10 dagar, sen magsjuka och nu värsta virusinfektionen. Detta inom två veckor mina vänner. Det är för xx@!Grg$#gh vår och jag har hur mycket spring i benen som helst. Mest synd tycker jag ändå om sjuklingen Edvin och kanske Anna som får ta hand om oss två klenisar plus Viktor såklart. Fast nu verkar Anna ha åkt på det också. Visst, det är som det är, men sen är det dags för en lång och frisk vår och sommar för familjen Carlsén!

OBS! Detta är inte gnäll, det är befogad aggression!

Bakteriell parotit!

För första gången i mitt liv är mitt huvud bredast vid kindbenen. Jag diggar den Schwarzenegger-looken jag får, men röv va ont det gör. Spottkörtelinflammation är tydligen en annan benämning på skiten. Enda bra är väl att jag har svårt att äta så jag kanske kommer lite närmare Beach 2012. Alla metoder är väl tillåtna?

image

 

Viktors dop

Först och främst vill vi rikta ett stort tack till våra föräldrar och speciellt Håkan och Agneta som anordnade dopfesten med hela tjocka släkterna hemma hos sig. Jag skulle kunna mala på med superlativ hur tacksamma vi e, men det tror jag ni vet.

Barn som döps brukar utmana kyrkans tenorer och använda dess akustik, men helt otroligt så sade inget av de tre dopbarnen ett pip under hela gudstjänsten. Inte heller fadder Fredrik Majqvist som fick hålla Viktor under hela dopet gnällde. Skönt. Edvin han var lite trött så han gick fram och lade sig på altarbänken och vilade lite. Gud Som Haver verkar ha gett effekt…

Dagen till ära bjöd även vår Herre på ett fantastiskt väder och sparade det snöblandade regnet till idag. Tack också till Dig.

Och sist men inte minst ett stort tack till alla släktingar som kom och förgyllde Viktors dag, den blev den bästa tänkbara!

(lägger upp de fina bilderna som Mikael Wennergren tog till helgen)