att man nästan vill kräkas på mig – släpar mig upp ur sängen på morgonen, på med all utrustning vilket tar en halvtimme ungefär och ger mig ut och springer. Känslan sen när jag e duschad och går till jobbet med kroppen full av endorfiner är grym! Kanske att jag vågar ge mig på en löparrunda med Torslandas vite kenyan Gustav Löfving snart…

Hur i hela friden jag kunde gå upp från 76kg till 86,5kg kan man helt klart fråga sig. Svaret är dock väldigt enkelt – ingen träning och några lock öl så var saken biff. Någonting behövde göras… Innan jul köpte jag årskort på Sportlife och efter nyår satte jag igång med projektet ”morgonträning”. Efter min löprunda i morse talade vågen om för mig att projektet resulterat i att jag gått ner från 86,5kg till 80,4kg. Det går bra för mig nu

Jag var tvungen att gå till gymet och köra ett tvåtimmarspass efter Hellners sjuka kraftprov idag. Nu har jag gjort en köttfärssås på det och kroppen mår ruskigt bra tack vare Marcus! Nån gång ska jag åka på träningsläger och lära mig åka längd på riktigt. Jag tror jag har det i mig, det måste vara så!

Det där superfina hemmagymet vi köpte för fem år sedan för drygt arton papp… vi använde det ganska mycket första året innan vi fick Edvin, men sen har det mest samlat damm och det lär inte bli mer utnyttjat med två barn. Det blir liksom inte att man går in i ett rum och gymar i en timme när resten av familjen stojar på andra sidan. Så idag sålde jag det på blocket och fick faktiskt fjorton tillbaka. Riktigt nöjd.
Sen på eftermiddagen gick jag och köpte ett årskort på gymet på Torslanda torg. Där e riktigt bra och hela avgiften täcks dessutom av jobbets friskvårdsbidrag. Den fina tanken är att springa min löparrunda, hoppa in på gymet och vifta lite och sen springa hem igen. Mot Sportlife!