Idag träffade Edvin sin polare Arvid för första gången. Mamma Karolina och Pappa Jesper var också med.

Inatt sov jag hela natten så-när-som-på två matpauser. Klart att det e kul att vara uppe på nätterna, men det funkar inte i längden. Nej, nu orkar jag inte ligga här längre. Dags att bada och sen ska jag lägga mig framför teven en stund. /Edvin

Dagen började för min del med att styra om lite på jobbet så att jag kan vara Pappaledig i två veckor. Där efter bar det raka vägen upp till Anna och krabaten. Ja, vi säger krabaten än så länge men det lutar starkt åt Edwin. Det uttalas eeedvinn och inte äddvinn. Frågan är om det ska vara Edwin eller Edvin, vad tycker ni? Vi är lite osäkra, eller jag känner mest för Edwin men kan känna att det är mer svenskt med Edvin.
Jo, väl uppe var det dags för blöjbyte följt av amning, sen fick jag kela lite med honom innan jag stack iväg och köpte lite kläder och en gosig pläd. Efter lunch kom Farmor, Faster, Farfar och Farfars Michelle på besök. Alla var såklart överlyckliga över att få träffa underverket och på Farmor rann tårarna. Man kan tro att vi var ett gäng japaner där nere i kafeterian! Kameror och filmkameror gick varma. Såg nog ganska roligt ut.
Efter det besöket var det en stunds vilande och lite sugande på Mammas tuttar innan Mormor och Morfar Carlsén kom och hälsade på. Det blev naturligtvis ett kärleksfullt möte. Vi satt åter igen i kafeterian och kelade en bra stund innan jag, nu mera kallad Pappa, blev avundsjuk och ville gå upp på rummet och kela med honom själv

Kvällen var magisk! Det var mycket kel, blöjbyte och amning om vartannat. Vem trodde att man skulle längta till nästa blöjbyte? Kommer knappt ihåg vad som hände under kvällen, men den var sagolikt mysig.

Rent känslomässigt känns det idag som att jag börjar lite förstå vad det egentligen är som har hänt. Ju mer jag förstår desto mer fantastiskt blir det! Kan knappt vänta tills imorgon när jag får hem min familj…

Klockan 14:30 satt jag i möte på Volvo när telefonen blinkade till. Jag svarade och Anna sade att det nog var dags att komma hem. Hon hade haft ett par verkar under en kvart. Det var sannerligen dags för mig att åka hem. När jag var hemma en kvart senare hade Anna 2 minuter mellan värkarna och det var kraftiga sådana. Jag ringde förlossningen, kastade in väskorna i bilen och Anna vankade in och lade sig i ett bakåtlutat framsäte. 15:25 parkerade vi bilen utanför Östra KK. 2 värkar och 5 minuter senare var vi inne på förlossningssal 12. Sen gick det fort. Två timmar och en kvart senare kl 17:45 kom en liten pojke på 2955 gram och 48 cm till världen. Vi hade blivit föräldrar!

Tyvärr fick jag inte sova över pga ombyggnaden på Östra. Strax innan kl 23 lämnade jag BB, åkte via Shell Centralstationen för ett litet skrovmål och nu sitter jag här hemma med en liten virre och kan inte förstå vad som har hänt. Det jag vet är att det är mycket känslor och glädjetårarna strömmar ner för mina kinder